Historik

Materialet är framtaget av Ruth Fjaerem och Owe Petersson – stort tack!

image

1929
I ett brev daterat 20 november 1929 kallas särskilt inbjudna till medlemskap och möte i Uddevalla Konstförening. Av inbjudan framgår att föreningen egentligen bildats i september samma år under ledning av rektor T. Thelander. Mötet hölls 22 november i hovjuvelerare Harald Linders gårdslokal med Thelander som ord- förande, läroverksadjunkt Sten Kristiansson som vice ordförande och Harald Linder som förvaltare. Man kan nog utgå från att just dessa låg bakom föreningens tillblivelse.

 

Tyvärr finns inte något protokoll från detta möte där föreningens första stadgar fastställdes. I dessa anges att föreningens ändamål skall vara att sammanföra konstintresserade i Uddevalla med omnejd samt att arbeta för konstintressets höjande och utbredning. Medlemmar i föreningen kunde vara dels aktiva, dels understödjande. Aktiva medlemmar var utövande konstnärer eller annars synnerligen konstintresserade personer som invaldes i föreningen. Understödjande medlemmar var alla som önskade vara med och betalade årsavgift.

Föreningen avsågs sammanträda månatligen och skulle i december anordna ”en utställning av arbeten, under senaste året utförda av föreningens aktiva medlemmar. Censur äger styrelsen, eller av föreningen tillsatt nämnd, rätt utöva”.

Samarbete med föreningar för litteratur och musik var ett önskemål medan ” alla andra frågor än de för föreningens konstnärliga syften förenliga äro den främmande, och särskilt politiska spörsmål förbjudna”.

Under 1930-talet kom man i gång och hade som regel fyra allmänna sammanträden årligen, som ibland ” följdes av samkväm med dans”.

Föreningens första protokoll är daterat i november 1930 och en första mycket kortfattad verksamhetsberättelse finns för året 1930-31. Föredrag anordnades, ofta av inbjudna ledande kulturpersoner och hade vanligen ”god anslutning”.
Regelbundna inslag var decemberutställningarna till vilka Uddevalla Museiförening kostnadsfritt ställde sina lokaler till förfogande i dåvarande museet på Kungsgatan 30. Aktiva medlemmar var ett tjugotal och deras konstverk ställdes ut, såldes och av konstföreningen inköpta verk lottades ut. Fortlöpande kom man i föreningens protokoll att noggrant redovisa listor över utlottade konstverk och lyckliga vinnare.

Vid några tillfällen anordnades uppskattade utställningar i Rådhussalen med från Nationalmuseum deponerade konstverk.

Antalet medlemmar framkommer inte. Årsavgiften sattes till 5 kronor. Föreningens ekonomi uppvisar av och till mindre underskott, men det tycks reda upp sig och omkring 1939 redovisas ett överskott på 455,77 insatta i Göteborgs Bank.

1940-talet innebar inga väsentliga förändringar i föreningens aktiviteter. Sparsamma verksamhetsberättelser kan vittna om krigsåren. Dock framgår att ”utställarnas lokal-problem emellertid fått en lycklig lösning i och med öppnandet av en privatägd konstsalong, där konstföreningen, efter avtal med innehavaren, äger utöva konsulterande verksamhet”.

Som återkommande utställare bland föreningens konstnärer märks H.Ollers, Harald Linder, Gunnar Thelander och Ingrid Hammarfeldt. Intresset för utställningar var stort. Under ett år drog tre vandrings-utställningar från Föreningen för bildande konst mer än 3000 besökande.

Från stadens myndigheter fick föreningen ett årligt bidrag om 125:-.

1950-talets verksamhetsberättelser återfinns inte i Föreningsarkivet, inte heller protokoll från åren 1955-61. Revisionsberättelser saknas mellan åren 1943 och1968.

Av ett referat i Bohusläningen den 19 november framgår dock att man 1954 firade föreningens 25-årsjubileum. Föredrag hölls av konstnären Carlo Derkert och högtidstalet av mångårige styrelsemedlemmen lektor Erik Lindström.
I sitt tal beskrev Erik Lindström ”30-talets början som en tid då oron efter första världskriget hade börjat lägga sig och folkets ekonomiska resurser började stiga. Det var en tid som mycket gynnade föreningsliv och samvaro”. Det framhölls att föreningen hade samma mål som när den bildades, men att den dessutom ordnat betydelsefulla utställningar som ”gjort djupa hål i föreningens kassa”.

Vidare hyllades några av alla dem som så förtjänstfullt verkat inom föreningen från början – rektor Tedde Thelander, juvelerare Harald Linder, läroverksadjunkt Verner Pettersson och fru Karin Elmér.

1960-talets verksamhetsberättelser redovisar stor aktivitet i enlighet med de 1962 reviderade föreningsstadgarna (som märkligt nog inte nämns i verksamhetsberättelsen). Föreningens ändamål är till stor del oförändrat, men begreppet ”aktiv medlem” är borttaget liksom detta om politiska diskussioner. Medlem är den som betalar årsavgift.
Ekonomin är god. Medlemsavgiften är nu 15 kronor och man kan glädja sig åt ett stigande antal medlemmar som 1969 var 700. Styrelsen sammanträdde som regel åtta gånger per år. Allmänna möten med föredrag och diskussioner hölls ett par gånger varje höst och vår. Årligen ordnades ett konstlotteri.

Tandläkare Åke Rahlenius, som varit ordförande under ett tiotal år, efterträddes 1961 av Bohusläningens chefredaktör Eric Jonsson. Allmänna möten med förnämliga föredrag hölls på Hotell Carlia. I Tigersalongen, Tigerfabrikens samlingssal, visades utställningar.

På Nyttokonst öppnades Bohussalongen i föreningens regi för första gången 1962 med en utställning av KRO-anslutna bohuskonstnärer. Efter den starten började höstsäsongen traditionsenligt med en Bohussalong på Nyttokonst. Publikintresset var alltid stort och försäljningen god.
Bohussalongen blev ett begrepp och mycket uppskattad av konstnärerna, så populär att man fick dela upp den och ta matrikelskonstnärer från A till H ena gången och de från I till Ö gången därpå.

En särskilt uppskattad konsthändelse var den stora Bengt Lindström-utställningen som konstnären själv öppnade på Nyttokonst 1968.

1969 antecknas i protokollet att makarna Karin och Gösta Jansson ”givit uttryck åt en önskan att vid deras frånfälle all efterlämnad egendom skulle tillfalla konstföreningen i Uddevalla att så förvaltas, att egendomen på bästa sätt kunde komma konstnärlig verksamhet till godo”.

1970-talet kännetecknas av fortsatt stor aktivitet med konstresor, intresseväckande höst- och vårprogram och utställningar. Föreningen har mellan 640-720 medlemmar. Ett exempel på en uppskattad utställning varb ”Fyra lärare – fyra målare” på Nyttokonst 1972, med Arne Isaksson, Georg Suttner, Lennart Lindqvist och Olle Ängkvist. Till vernissagen hade föreningens ordförande Eric Jonsson sammanställt en tiosidig skrift som presenterade konstnärerna.

I samarbete med kommunen ordnades också olika utställningar sammanställda av Riksutställningar. Föreningen är sedan 1973 medlem i Sveriges Konstföreningar. Kommunens årliga bidrag till föreningen är 8 000 kronor.

1975 efterträdde Bertil Norberg Eric Jonsson som ordförande.

Efter hand hade föreningen – inte minst genom de överskott som uppstått i samband med försäljning av tavlor på utställningar på Nyttokonst – kunnat inköpa ett 30-tal egna konstverk. Ett illustrerat kartotek över föreningens konstsamling, som senare donerades till Bohusläns museum, upprättades 1976.
Samma år medverkade konstföreningen i öppningsutställningen i Uddevallas då nya konsthall i gamla varmbadhuset.

Under årens lopp har konstföreningen välvilligt beretts möjligheter att anordna utställningar i kommunens lokaler – i gamla museet på Kungsgatan, konsthallen i Hasselbackshuset och konsthallen i gamla badhuset. När frågan om ett för kommunen gemensamt kulturellt centrum diskuterades i Uddevalla kulturnämnd, framhöll konstföreningen i en skrivelse 1970 att man ”för närvarande inte hade något behov av egna lokaler för den löpande verksamheten” men hoppades att få ”utrymme inom ett för staden gemensamt konst- och kulturcentrum” – en önskan som alltjämt kvarstår.

Sedan 1969 förvaltar styrelsen en särskild konstfond på 5 000 kronor, utgörande försäljningsöverskott från Bengt Lindström-utställningen1968. 1978 uppgick fondmedlen till 8 000 kronor och samma år fick Uddevallakonstnären Karl Andersson föreningens första konststipendium på 3 000 kronor.

1979 anordnades den 18:e Bohussalongen på Nyttokonst med ett 50-tal konstnärer och 73 verk. Salongen var liksom föregående år jurybedömd av tre KRO-konstnärer.

1980-talet var ett aktivt decennium. Ett flertal resor ut i Europa arrangerades – 1983 till Paris, 1984 till Wien, 1985 till London, 1986 till Leningrad och 1987 till Holland. Marie-Louise Olofson var ordförande.

1983 anordnar konstföreningen en minnesutställning i Uddevalla konsthall med makarna Astri Bergman Taube och Evert Taube. Sonen Per-Evert Taube, bosatt i Paris, var behjälplig med hängning av utställningen. Bohusläningens recensent, Bengt skriver: ”Uddevalla Konstförening har lyckats låna ett antal målningar och teckningar av familjen och visar dem i Uddevalla Konsthall.” På vernissagedagen 16 april sjöng Bohusläns körförbund Taubemelodier.

Hösten 1984 anordnar Bohusläns museum tillsammans med konstföreningen en utställning för första gången. Samtliga KRO-anslutna medlemmar inbjuds samtidigt. Ett 50-tal konstnärer gav ett tvärsnitt av dåtidens bohuslänska konst.

Våren 1985 arrangerar konstföreningen en minnesutställning i konsthallen i Hasselbackshuset med Karin Parrow och dottern Julia Kalb, keramiker. Våren 1989 arrangeras en minnesutställning med Nils Asp på Galleri Nyttokonst, som då ägs av Sonja Lindén.

1990-talet
29 mars 1995 får konstföreningen ett arv av makarna Karin och Gösta Jansson, ägare till Galleri Nyttokonst. Detta mottogs med tacksamhet av föreningen, som därefter delat ut stipendier med hjälp av dessa pengar. Dels delades ett något större stipendium ut till yrkesverksam konstnär på hösten under några år, dels delades ett eller flera mindre stipendier ut till konststuderande ungdomar.

Konstnär Samuel Samuelsson, Hamburgsund, fick det första stipendiet vid en ceremoni i Uddevalla kyrka i december 1995. F d rektorn på Gerlesborg, Per Lilienberg, var under flera år behjälplig med att utse lämplig stipendiat. De första konststuderande eleverna på Agnebergsgymnasiet som tilldelats 2 000 kronor vardera var Theresa Håkansson för färdigheter i teckning, måleri och grafik och Daniel Wester för kunskaper i foto, film och video samt Mårten Jonasson för sin keramik och skulptur.

Våren 1993 arrangerade konstföreningen en utställning med Rolf Kihlander på Galleri Nyttokonst.

Våren 1998 arrangerade konstföreningen en jubileumsutställning i Rådhuset. Konstnär Bengt Andersson invigningstalade. Ett 40-tal verk, som inköpts under 60- och 70-talen, ställdes ut.
Samma år gav föreningen ut en jubileumsmapp med fyra konstverk – Caje Huss Wallins Labyrint, Peder Josefssons Grönt/svart, Thore Löfbergs Bara blå och Linda Mörner Fröjds Skuggmöten.

Hösten 1998 arrangerade konstföreningen en jurybedömd Uddevallasalong i Rådhuset med Sten Torstensson och Allan Nolsson som jurymedlemmar.

Dåvarande ordföranden, Ulla Dahlberg, arbetade intensivt på att föreningen skulle få en egen lokal för att bl a arrangera vårutställningar. Sedan Uddevalla konsthall upphörde har föreningen ingen ekonomisk möjlighet att betala marknadsmässig lokalhyra. Sista vårutställningen med Barbro Bergendahl ägde rum 1991.

Under 2000-talet har konstföreningen arbetat med att dela ut stipendier ur makarna Janssons donation. Vidare fortsätter samarbetet med Bohusläns museum kring Bohussalongen. En strävan är att få så innehållsrika föredrag som möjligt. Göran Bengtsson och Sten-Ove Dahllöf har varit ordförande.