Uddevalla
Konstförening - historik
Materialet är framtaget av Ruth Fjaerem och Owe
Petersson - stort tack!
1929
I
ett brev daterat 20 november 1929 kallas särskilt
inbjudna till medlemskap och möte i
Uddevalla Konstförening. Av inbjudan framgår att
föreningen egentligen bildats i september
samma år under ledning av rektor T. Thelander. Mötet
hölls 22 november i hovjuvelerare
Harald Linders gårdslokal med Thelander som ord-
förande, läroverksadjunkt Sten Kristiansson
som
vice ordförande och Harald Linder som förvaltare. Man
kan nog utgå från att just dessa låg
bakom föreningens tillblivelse.
Tyvärr finns inte något protokoll från detta möte där
föreningens första stadgar fastställdes. I dessa
anges att föreningens ändamål skall vara att sammanföra
konstintresserade i Uddevalla med om-
nejd samt att arbeta för konstintressets höjande och
utbredning. Medlemmar i föreningen kunde vara
dels aktiva, dels understödjande. Aktiva medlemmar var
utövande konstnärer eller annars synner-
ligen konstintresserade personer som invaldes i
föreningen. Understödjande medlemmar var alla
som
önskade vara med och betalade årsavgift.
Föreningen avsågs sammanträda månatligen och skulle i
december anordna ”en utställning av
arbeten, under senaste året utförda av föreningens
aktiva medlemmar. Censur äger styrelsen,
eller av föreningen tillsatt nämnd, rätt utöva”.
Samarbete med föreningar för litteratur och musik var
ett önskemål medan ” alla andra frågor än
de
för föreningens konstnärliga syften förenliga äro den
främmande, och särskilt politiska spörs-
mål
förbjudna”.
Under 1930-talet
kom man i gång och hade som regel fyra allmänna
sammanträden årligen, som
ibland ” följdes av samkväm med dans”.
Föreningens första protokoll är daterat i november 1930
och en första mycket kortfattad verksam-
hetsberättelse finns för året 1930-31. Föredrag
anordnades, ofta av inbjudna ledande kulturpersoner
och
hade vanligen ”god anslutning”. Regelbundna inslag var
decemberutställningarna till vilka Uddevalla
Museiförening kostnadsfritt ställde sina lokaler till
förfogande i dåvarande museet på Kungsgatan 30.
Aktiva medlemmar var ett tjugotal och deras konstverk
ställdes ut, såldes och av konstföreningen
inköpta verk lottades ut. Fortlöpande kom man i
föreningens protokoll att noggrant redovisa listor
över utlottade konstverk och lyckliga vinnare.
Vid några tillfällen anordnades uppskattade
utställningar i Rådhussalen med från Nationalmuseum
deponerade konstverk.
Antalet medlemmar framkommer inte. Årsavgiften sattes
till 5 kronor. Föreningens ekonomi uppvisar
av
och till mindre underskott, men det tycks reda upp sig
och omkring 1939 redovisas ett överskott
på
455,77 insatta i Göteborgs Bank.
1940-talet
innebar inga väsentliga förändringar i föreningens
aktiviteter. Sparsamma verksamhets-
berättelser kan vittna om krigsåren. Dock framgår att
”utställarnas lokal-problem emellertid fått en
lycklig lösning i och med öppnandet av en privatägd
konstsalong, där konstföreningen, efter avtal
med
innehavaren, äger utöva konsulterande verksamhet”.
Som
återkommande utställare bland föreningens konstnärer
märks H.Ollers, Harald Linder, Gunnar
Thelander och Ingrid Hammarfeldt. Intresset för
utställningar var stort. Under ett år drog tre
vandrings-utställningar från Föreningen för bildande
konst mer än 3000 besökande.
Från stadens myndigheter fick föreningen ett årligt
bidrag om 125:-.
1950-talets
verksamhetsberättelser återfinns inte i
Föreningsarkivet, inte heller protokoll från åren
1955-61. Revisionsberättelser saknas mellan åren1943
och1968.
Av
ett referat i Bohusläningen den 19 november framgår dock
att man 1954 firade föreningens 25-årsjubileum.
Föredrag hölls av konstnären Carlo Derkert och
högtidstalet av mångårige styrelse-
medlemmen lektor Erik Lindström. I sitt tal beskrev Erik
Lindström ”30-talets början som en tid då
oron efter första världskriget hade börjat lägga sig och
folkets ekonomiska resurser började stiga.
Det
var en tid som mycket gynnade föreningsliv och samvaro”.
Det framhölls att föreningen hade
samma mål som när den bildades, men att den dessutom
ordnat betydelsefulla utställningar som
”gjort djupa hål i föreningens kassa”.
Vidare hyllades några av alla dem som så förtjänstfullt
verkat inom föreningen från början - rektor Tedde
Thelander, juvelerare Harald Linder, läroverksadjunkt
Verner Pettersson och fru Karin Elmér.
1960-talets
verksamhetsberättelser
redovisar stor aktivitet i enlighet med de 1962
reviderade föreningsstadgarna (som märkligt nog inte
nämns i verksamhetsberättelsen). Föreningens ändamål
är
till stor del oförändrat, men begreppet ”aktiv medlem”
är borttaget liksom detta om politiska
diskussioner. Medlem är den som betalar årsavgift.
Ekonomin är god. Medlemsavgiften är nu
15
kronor och man kan glädja sig åt ett stigande antal
medlemmar som 1969 var 700. Styrelsen
sammanträdde som regel åtta gånger per år. Allmänna
möten med föredrag och diskussioner
hölls ett par gånger varje höst och vår. Årligen
ordnades ett konstlotteri.
Tandläkare Åke Rahlenius, som varit ordförande under ett
tiotal år, efterträddes 1961 av Bohus-
läningens chefredaktör Eric Jonsson. Allmänna möten med
förnämliga föredrag hölls på Hotell
Carlia. I Tigersalongen, Tigerfabrikens samlingssal,
visades utställningar.
På
Nyttokonst öppnades Bohussalongen i föreningens regi för
första gången 1962 med en
utställning av KRO-anslutna bohuskonstnärer. Efter den
starten började höstsäsongen traditions-
enligt med en Bohussalong på Nyttokonst. Publikintresset
var alltid stort och försäljningen god.
Bohussalongen blev ett begrepp och mycket uppskattad av
konstnärerna, så populär att man
fick dela upp den och ta matrikelskonstnärer från A till
H ena gången och de från I till Ö gången därpå.
En
särskilt uppskattad konsthändelse var den stora Bengt
Lindström-utställningen som konstnären själv öppnade på
Nyttokonst 1968.
1969 antecknas i protokollet att makarna Karin och Gösta
Jansson ”givit uttryck åt en önskan att vid
deras frånfälle all efterlämnad egendom skulle tillfalla
konstföreningen i Uddevalla att så förvaltas, att
egendomen på bästa sätt kunde komma konstnärlig
verksamhet till godo”.
1970-talet
kännetecknas av fortsatt stor aktivitet med konstresor,
intresseväckande höst- och vårprogram
och
utställningar. Föreningen har mellan 640-720 medlemmar.
Ett exempel på en uppskattad utställning var
”Fyra lärare – fyra målare” på Nyttokonst 1972, med Arne
Isaksson, Georg Suttner, Lennart Lindqvist och
Olle Ängkvist. Till vernissagen hade föreningens
ordförande Eric Jonsson sammanställt en tiosidig skrift
som
presenterade konstnärerna.
I
samarbete med kommunen ordnades också olika
utställningar sammanställda av Riksutställningar.
Föreningen är sedan 1973 medlem i Sveriges
Konstföreningar. Kommunens årliga bidrag till föreningen
är
8 000 kronor.
1975 efterträdde Bertil Norberg Eric Jonsson som
ordförande.
Efter hand hade föreningen - inte minst genom de
överskott som uppstått i samband med försäljning
av
tavlor på utställningar på Nyttokonst - kunnat inköpa
ett 30-tal egna konstverk. Ett illustrerat kartotek
över föreningens konstsamling, som senare donerades till
Bohusläns museum, upprättades 1976.
Samma år medverkade konstföreningen i
öppningsutställningen i Uddevallas då nya konsthall i
gamla varmbadhuset.
Under årens lopp har konstföreningen välvilligt beretts
möjligheter att anordna utställningar i kommunens
lokaler - i gamla museet på Kungsgatan, konsthallen i
Hasselbackshuset och konsthallen i gamla bad-
huset. När frågan om ett för kommunen gemensamt
kulturellt centrum diskuterades i Uddevalla kultur-
nämnd, framhöll konstföreningen i en skrivelse 1970 att
man ”för närvarande inte hade något behov av
egna lokaler för den löpande verksamheten” men hoppades
att få ”utrymme inom ett för staden gemen-
samt konst- och kulturcentrum” - en önskan som alltjämt
kvarstår.
Sedan 1969 förvaltar styrelsen en särskild konstfond på
5 000 kronor, utgörande försäljningsöverskott
från Bengt Lindström-utställningen1968. 1978 uppgick
fondmedlen till 8 000 kronor och samma år fick
Uddevallakonstnären Karl Andersson föreningens första
konststipendium på 3 000 kronor.
1979 anordnades den 18:e Bohussalongen på Nyttokonst med
ett 50-tal konstnärer och 73 verk. Salongen
var
liksom föregående år jurybedömd av tre KRO-konstnärer.
1980-talet
var ett aktivt decennium. Ett flertal resor ut i Europa
arrangerades – 1983 till Paris, 1984 till
Wien, 1985 till London, 1986 till Leningrad och 1987
till Holland. Marie-Louise Olofson var ordförande.
1983 anordnar konstföreningen en minnesutställning i
Uddevalla konsthall med makarna Astri Bergman
Taube och Evert Taube. Sonen Per-Evert Taube, bosatt i
Paris, var behjälplig med hängning av utställ-
ningen. Bohusläningens recensent, Bengt
skriver: ”Uddevalla Konstförening har
lyckats låna ett
antal målningar och teckningar av familjen och visar dem
i Uddevalla Konsthall.” På vernissagedagen
16
april sjöng Bohusläns körförbund Taubemelodier.
Hösten 1984 anordnar Bohusläns museum tillsammans med
konstföreningen en utställning för första
gången. Samtliga KRO-anslutna medlemmar inbjuds
samtidigt. Ett 50-tal konstnärer gav ett tvärsnitt
av
dåtidens bohuslänska konst.
Våren 1985 arrangerar konstföreningen en
minnesutställning i konsthallen i Hasselbackshuset med
Karin Parrow och dottern Julia Kalb, keramiker. Våren
1989 arrangeras en minnesutställning med Nils
Asp
på Galleri Nyttokonst, som då ägs av Sonja Lindén.
1990-talet
29
mars 1995 får konstföreningen ett arv av makarna Karin
och Gösta Jansson, ägare till Galleri
Nyttokonst. Detta mottogs med tacksamhet av föreningen,
som därefter delat ut stipendier med
hjälp av dessa pengar. Dels delades ett något större
stipendium ut till yrkesverksam konstnär på
hösten under några år, dels delades ett eller flera
mindre stipendier ut till konststuderande ungdomar.
Konstnär Samuel Samuelsson, Hamburgsund, fick det första
stipendiet vid en ceremoni i Uddevalla
kyrka i december 1995. F d rektorn på Gerlesborg, Per
Lilienberg, var under flera år behjälplig med
att
utse lämplig stipendiat. De första konststuderande
eleverna på Agnebergsgymnasiet som tilldelats
2 000 kronor vardera var Theresa Håkansson för
färdigheter i teckning, måleri och grafik och Daniel
Wester för kunskaper i foto, film och video samt Mårten
Jonasson för sin keramik och skulptur.
Våren 1993 arrangerade konstföreningen en utställning
med Rolf Kihlander på Galleri Nyttokonst.
Våren 1998 arrangerade konstföreningen en
jubileumsutställning i Rådhuset. Konstnär Bengt
Andersson invigningstalade. Ett 40-tal verk, som inköpts
under 60- och 70-talen, ställdes ut.
Samma år gav föreningen ut en jubileumsmapp med fyra
konstverk - Caje Huss Wallins Labyrint,
Peder Josefssons Grönt/svart, Thore Löfbergs Bara blå
och Linda Mörner Fröjds Skuggmöten.
Hösten 1998 arrangerade konstföreningen en jurybedömd
Uddevallasalong i Rådhuset med Sten
Torstensson och Allan Nolsson som jurymedlemmar.
Dåvarande ordföranden, Ulla Dahlberg, arbetade intensivt
på att föreningen skulle få en egen lokal
för
att bl a arrangera vårutställningar. Sedan Uddevalla
konsthall upphörde har föreningen ingen
ekonomisk möjlighet att betala marknadsmässig lokalhyra.
Sista vårutställningen med Barbro
Bergendahl ägde rum 1991.
Under 2000-talet har konstföreningen arbetat med
att dela ut stipendier ur makarna Janssons
donation. Vidare fortsätter samarbetet med Bohusläns
museum kring Bohussalongen. En strävan
är
att få så innehållsrika föredrag som möjligt. Göran
Bengtsson och Sten-Ove Dahllöf har varit
ordförande.
|
